I alla fall så blir hennes värden inte bra och vetrinären verkar missnöjd och misstrogen mot att jag följer instruktionerna, jättekonstigt . .

Har någon råd eller tips så är jag mycket intresserad.

Eftersom din katt är okänt gammal och snabbt blir uttorkad, inte svarar ordentligt på insulinet (men det kan ta tid att ställa in rätt dos, pga rekyleffekter dvs levern kompenserar för lite för mycket insulin och ger en konstig blodsockerkurva) så kanske han behöver hjälp på traven med extra bra mat som ger mindre påverkan på blodsockret. Om du har möjlighet skulle jag rekommendera ett försiktigt foderbyte. Äter han normalt blötmat är Mjao en sort som rekommenderas. Är han torrfoder-katt finns sorterna Orijen, Lynx (Carnia) och Acana (grasslands!) som rekommenderade lowcarb-foder, där Acana är ”minst bra”. Veterinärer rekommenderar Hills m/d som Russin funkade bra på också, men han var något ”hungrig” på det jämt. Hade de fettrika Orijen och Lynx funnits då hade han fått det istället.

Lycka till med behandlingen av din socker-katt! Glöm inte lyssna på vad han säger och hur han mår och dra gränsen när det är nog. Inställningen av insulindos efter en utbruten diabetes är en enorm belastning på hela systemet, och är han redan gammal och sliten kan det vara orsaken till att han inte svarar ordentligt på behandling också.

Det värdet som ska ligga på max 8 ligger hos Rasmus på 36.. Det var nåt av det värsta veterinären sett sa hon, men då har han troligtvis oxå gått såhär länge, han har varit överviktig i typ 8 år oxå.. minst..

Jag sa när jag äntligen fick hem Rasmus att jag aldrig skulle utsätta honom för svåra veterinärbesök eller behandling i onödan utan låta honom somna om han blev riktigt sjuk.. problemet är väl att man aldrig är beredd liksom.. Jag var helt säker på att det var diabetes, men att det kunde vara den sorten som går med tabletter hemma att fixa.. men det här var såpass dåliga värden så att det skulle bli riktigt svårt att ställa in honom på rätt medicin och ja då dvs springa hos veterinären ofta och blodprov hela tiden och ja.. nej det var precis det jag lovade mig själv att jag INTE skulle utsätta honom för.. men som min veterinär sa, det är jättevanligt att man när man väl står där letar och söker och griper efter varenda litet strå man kan för att få ha sin bebis kvar hos sig..

tack.. jag tror inte du vet hur himla mycket ditt mail hjälpte mig.. Jag är otroligt tacksam, du redde ut alla trådar som var totalt söndertrasslade i huvudet på mig, och fick mig att se allting på ett annat vis, även om du ser det på samma sätt som jag.. om det verkar vettigt haha.. tack igen, det här betydde massor. Massor.

visste inte om jag skulle svara via ditt inlägg eller mail, så jag tog det såhär men du får gärna lägga upp det ifall du vill oxå..

kram och tack åter igen.

När kisen börjar vara så till åren som din Rasmus beror åldersdiabetesen oftast på just ålder. Hans organ har troligen kämpat länge för att upprätthålla normala värden innan diabetesen bryter ut. Det är vanligt att njurar och lever blir ”utmattade” och ibland blir det diabetes, ibland blir det andra kisseri-åkommor av det. Med hankatter verkar det extra vanligt med diabetes, medan honorna oftare får olika urinvägsinfektioner… Diabetesen kan gå att behandla med tabletter eller insulin, men om veterinären säger att hans värden är så dåliga innebär det en jättestor omställning och belastning på Rasmus kropp, och det är inte säkert att den orkar svara på behandlingen.

Man är aldrig redo att släppa sin älskade kise. Jag var inte redo när Russin for, men så här i efterhand (det tog ett par månader) ser jag på fotona hur dålig han var. Det såg inte vi som levde med honom dagligen då, men veterinären gispade till direkt hon såg honom, och då förstod jag att det var vägs ände. Jag är glad att jag lät honom gå då, men jag får fortfarande tårar i ögonen när jag tänker på det, trots att det gått 2,5 år, för det var inget lätt beslut att fatta iallafall, även om det var jättelätt på samma gång. Russin vände bara bort huvudet, tittade ut genom fönstret och sa ”du får bestämma, jag är klar”.

Jag tycker inte du ger upp lätt om du låter honom somna idag. Pengarna har väl ingen betydelse i det här fallet (kan ju inte jag uttala mej om, men det är så de flesta som skriver till mej brukar känna), det du i första hand ska tänka på är vad Rasmus ska gå igenom för att bli ”reglerad” (dvs få blodsockret under kontroll) och om han är stark nog att klara av det. Det innebär ganska stor belastning på hela systemet att göra kostförändringar, insulinbehandla, åka till veterinären, han kanske ska vara inlagd under regleringen.

Känn efter ordentligt vad Rasmus ”säger” och vad du är beredd på att gå igenom. Jag tror inte veterinären kan tvinga dig avliva eller vägra behandla, men du kanske bara köper ett par månaders förtvivlade försök om Rasmus är i dåligt skick nu. Alla djur jag varit i kontakt med i den här situationen brukar säga att de har tid att vänta in sin människa om du vill ta hem honom och göra ett försök.

Jag hoppas jag kunnat ge dig någon tröst i detta svåra du har framför dej!

Är lite bitterljuvt att läsa detta.. efter att jag fått rådet att avliva min lille Rasmus, 13 år.. Har en tid idag 14.15 och läser desperat efter historier som stöder behandling..

men veterinären säger att det är ingen idé.. hans värden är för dåliga och det är för jobbigt och dyrt att ställa in medicineringen för en så ”gammal katt” (tycker han är inte så gammal..) så han ska få somna idag.. och jag får lite skuldkänslor, som att jag har gett upp för lätt, när jag läser att det kan gå himla bra med behandling..

Lycka till till alla er andra!

Tack för din berättelse och all information.

Min 15-åriga kastrerade hankatt har nyligen fått diagnosen diabetes, efter bara ett par veckors symptom (man märker ju direkt när något avviker). Jag har sedan veterinärbesöket bytt foder och tycker katten verkar mycket bättre. Han har slutat dricka så intensivt, snarare helt normala mängder vatten (inte ens varje dag) och jag tycker att jag känner igen honom igen. Är det någon som vet om diabetesen helt kan försvinna enbart genom foderbyte? F ö är kattens alla värden på topp och njurarna fungerar som de ska.

Mvh/Denise

Min älskade Sylvester har endast 5,5 år gammal fått diabetes. Jag kikade runt efter information och blev så glad när jag hittade din sida. han är just nu inlagd för att få insulinen inställd. Jag tar tacksamt emot alla tips du har!